Tillväxten väntas kvarstå - men riskerna är förhöjda efter kronraset

SEB:s konjunkturprognos för den svenska ekonomin presenterades på tisdagen. I rapporten ges en optimistisk bild av konjunkturen i Sverige med fortsatt tillväxt, även om hushållen tvekar.

Samtidigt väntas Riksbanken skjuta på räntehöjningen till nästa år.

Export och industriinvesteringar väntas hålla uppe den svenska tillväxten medan bostadsbyggandet minskar och de svenska hushållen blir mer återhållsamma, inte minst efter större osäkerhet på bostadsmarknaden

- Prognosen från storbanken SEB pekar på att nuvarande trender håller i sig ett tag till och att inga större exogena eller indogena chocker inträffar under slutet av året och nästa år, trots den pågende handelskonflikten ute i världen säger Christoffer Ahnemark, analytiker på Aktiespararen i en kommentar

Goda tider fortsätter. Det framgår av tisdagens konjunkturprognos från banken

BNP väntas öka

Enligt SEB:s prognos väntas Sveriges BNP öka 2,9 procent 2018 och 2,4 procent 2019. Under år 2020 väntas en BNP-tillväxt på 2,3 procent.

I föregående prognos väntades BNP öka med 2,6 respektive 2,2 procent.

Inflationsmåttet KPIF, som exkluderar räntekomponenten i beräkningen, väntas enligt analyshuset stiga till 2,1 procent i år, för att sedan sjuka till 1,9 procent 2019 och 1,7 procent 2020.

Låg "underliggande" inflation

Den underliggande inflationen betecknas fortsatt som låg, vilket gör att Riksbanken väntar till 2019 innan reporäntan höjs.

Riksbanken väntas lämna reporäntan oförändrad på -0,5 procent i år för att sedan höja till 0,0 procent under 2019 och till +0,75 procent 2020

- Som de flesta redan känner till vid det här laget fokuserar Riksbanken på inflationstalen och bortser från det höga kapacitetsutnyttjande vi för närvarande har i svensk ekonomi, säger Christoffer Ahnemark och fortsätter:

- Riksbanken hade ett gyllene tillfälle att höja räntan inför sommaren, men valde att som tidigare skjuta upp räntehöjningen till framtiden. Ju längre denna charad pågår, desto större blir de långsiktiga effekterna av denna extrema politik för svensk ekonomi

Fallande arbetslöshet huvudscenariot

SEB räknar med att arbetslösheten sjunker till 6,2 procent i år och 5,9 procent nästa år, för att därefter stiga till 6,2 procent igen 2020. Det svenska valet får dessutom mer uppmärksamhet av finansmarknaden än vanligt, men en ”politisk riskpremie är ändå avlägsen" enligt banken.

Den låga räntan spelar i sin tur en större roll för kronan som förblir svag, enligt SEB.

- Den svenska valutan har tappat kraftigt mot både dollarn och euron i år. Kronan handlas nu på nivåer som vi inte har skådat sedan finanskrisen och förlorarna är helt vanliga löntagare och sparare i Sverige som får se sin köpkraft snabbt urholkas. Jag förstår därför ilskan och frustrationen som många känner över Riksbankens politik, säger Christoffer Ahnemark, analytiker på Aktiespararen och fortsätter:

- Om vi fortsätter att rea ut svenskt näringsliv till utlandet, ”finansialisera” vår ekonomi ytterligare och uppmuntra skuld istället för långsiktig kapitalackumulation, investeringar och sparande, blir resultatet en väsentligt lägre levnadsstandard för det stora flertalet individer i Sverige, och avslutar:

- Välfärdsstaten undermineras på så vis inifrån av Riksbanken, men gör det på ett sätt som få människor identifierar eller ens begriper

Redaktionen