Vad Fisher Investments Norden anser att räntekurvorna betyder för investerare
En del ser den som ett snudd på magiskt förebud på vad som komma ska i ekonomin och på börsen. Vi håller med om att räntekurvan är viktig, men inte på grund av något matemagiskt trick. Enligt vår mening är räntekurvan en viktig ekonomisk indikator, men våra analyser visar att den inte är något effektivt verktyg för att tajma marknaden.
Fisher Investments Norden har kommit fram till att räntekurvor ofta påverkar den ekonomiska tillväxten – enligt vår mening på grund av räntornas effekt på bankernas utlåning. Vi anser att en viktig del av de flesta bankers affärsmodell är att låna in pengar på kort sikt, normalt via kundernas insättningar eller dagslån från andra banker, samtidigt som de lånar ut på längre sikt. Därför påverkar skillnaden mellan korta räntor (det som bankerna betalar för inlåning) och långa räntor (det som bankerna tjänar på utlåning) lönsamheten för nya lån som bankerna utfärdar.
Mer specifikt har vi märkt att skillnaden mellan räntorna på 3-månaders och 10-åriga statsobligationer är ett synnerligen bra mått på lönsamheten för banklån. En liten skillnad minskar bankernas villighet att ta risker, enligt vår mening. Det innebär att de helst bara lånar ut till de mest solida låntagarna. Men när skillnaden ökar, och därmed lönsamheten för nya lån, hävdar vi att banker får skäl att vara mer generösa med lånen. Generösare utlåning leder till att mer pengar strömmar in till företagens och konsumenternas plånböcker, och det i sin tur sporrar den ekonomiska aktiviteten, enligt vår mening.
Rent allmänt har vi märkt att investerare betraktar inverterade räntekurvor (när korta räntor är högre än långa) som ett varningstecken för börsen – av goda skäl. I teorin är inverterade räntekurvor en signal på att bankernas marginal på nya lån är minimal, så bankerna är ytterst ovilliga att bevilja lån. I praktiken visar studier att räntekurvan tenderar att inverteras innan lågkonjunkturer och björnmarknader (långvariga, fundamentalt drivna breda börsnedgångar på minst 20 procent).[i]
I många av de länder som gick in i en lågkonjunktur under 2008 blev räntorna på 3-månaders statsobligationer högre än räntorna på 10-åriga statsobligationer under 2006, 2007 eller i början av 2008.[ii] Bland annat i Sverige, Norge, Kanada, Storbritannien och USA.[iii] De inverteringarna var inte unika. 2019 publicerade Federal Reserve Bank of St. Louis i USA en rapport där sex viktiga marknader – Frankrike, Italien, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA – undersöktes. Enligt rapporten var det bara i Italien som räntekurvan inte alltid hade inverterats innan lågkonjunkturer.[iv]
Fisher Investments Norden anser visserligen att räntekurvor är viktiga ekonomiska indikatorer, men de är enligt oss inga verktyg för att tajma marknaden. Till att börja med konstaterade rapporten från Federal Reserve att det fanns tillfällen då räntekurvan inverterade utan att det kom någon lågkonjunktur.[v]
Vi anser även att kortvariga, flacka inverteringar inte nödvändigtvis är någon varningssignal. Varför då? Jo, för att utlåning är globalt. De korta räntorna i ett land kan ge en skev bild av bankernas faktiska kostnader, eftersom bankerna kan låna på andra marknader utan större problem.
Och räntekurvorna återspeglar inte alltid bankernas verkliga finansieringskostnader, av andra skäl. Ta 2019 som exempel. Det året var räntorna för 3-månaders statsobligationer högre än de 10-åriga räntorna vid flera olika tillfällen i Storbritannien, Tyskland och USA.[vi] Men våra analyser tyder på att bankernas faktiska kostnader för kortsiktig inlåning i många fall var mycket läge än 3-månadersräntorna. På världens största marknad, USA, var de 10-åriga statsobligationsräntorna som mest 2,46 procent det året – men räntan som banker gav på sparkonton var i genomsnitt bara 0,1 procent.[vii] Enligt vår mening berodde detta på att bankerna hade gott om likviditet, så de behövde inte locka kunder med högre sparräntor.
Visst, det kom en global ekonomisk tillbakagång och en björnmarknad 2020 efter att de räntekurvorna inverterade.[viii] Men vi anser att det enbart berodde på nedstängningarna i kölvattnet av pandemin. Vi tvivlar på att räntekurvorna kunde förutspå de exempellösa nedstängningarna redan i mitten av 2019.
Dessutom har vi märkt att även när en brantare invertering signalerar fara å färde så dyker inte börsen på en gång. Titta på inverteringarna mellan 2006 och 2008. I USA översteg 3-månadersräntan på statsobligationer 10-årsräntan den 17 juli 2006. Men USA-börserna vände inte nedåt förrän den 9 oktober 2007, nästan 15 månader senare.[ix] Inverteringen i Kanada, den 27 oktober 2006, kom nästan 20 månader innan börserna i Kanada vände nedåt den 18 juni 2008.[x] Dessutom steg 10-årsräntorna över 3-månadersräntorna igen i bägge länderna vid ett eller flera tillfällen innan börserna vände nedåt.[xi] I Sverige inverterade räntekurvan också, men inte förrän den 4 januari 2008 – nästan sex månader efter att börsen vände nedåt och backade med 24,6 procent.[xii]
USA har data som går långt tillbaka i tiden, så låt oss titta på den. Det har varit 11 björnmarknader på USA-börsen sedan 1950. Av dem kom 9 i samband med inverteringar av 10-års/3-månadersräntekurvan i USA.[xiii] Inverteringarna kom i genomsnitt 9 månader innan björnmarknaderna började – men de enskilda inverteringarna kom allt från 25 månader innan till 7 månader efter att börsnedgångarna började.[xiv] Vi anser att detta visar hur svårt – till och med omöjligt – det är för investerare att försöka tajma marknaden med hjälp av räntekurvor.
Fisher Investments Norden anser att räntekurvorna trots allt kan vara nyttiga att titta på för investerare. Deras praktiska roll för lånemarknaderna gör att de har en viktig roll för ekonomi- och marknadsprognoser, enligt oss – trots att de inte är något universalverktyg för att tajma marknader.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.
[i] ”Economic Forecasts with the Yield Curve”, Michael D. Bauer och Thomas M. Mertens, Federal Reserve Bank of San Francisco, 2018‑03‑05.
[ii] Källa: FactSet, per 2022‑01‑14. Påstående baserat på räntor på 10-åriga och 3-månaders statsobligationer, samt BNP för Kanada, Norge, Storbritannien, Sverige och USA, 2005‑12‑31 till 2008‑12‑31.
[iii] Ibid.
[iv] ”Do Yield Curve Inversions Predict Recessions in Other Countries?”, Sungki Hong, Federal Reserve Bank of St. Louis, 2019‑08‑05.
[v] Ibid.
[vi] Källa: FactSet, per 2022‑01‑14. Påstående baserat på räntor på 10-åriga och 3-månaders statsobligationer i Storbritannien, Tyskland och USA, 2018‑12‑31 till 2019‑12‑31.
[vii] Källa: Federal Reserve Bank of St. Louis, per 2022‑01‑14. Nationella räntor på insättningar under 100 000 USD: sparkonton, 2018‑12‑31 till 2019‑12‑31.
[viii] Källa: FactSet, per 2022‑01‑19. Påstående baserat på indexet MSCI World, avkastning med nettoutdelningar, i kronor, 2019‑12‑31 till 2020‑12‑31.
[ix] Källa: FactSet, per 2022‑01‑14. Påstående baserat på räntor på 10-åriga och 3-månaders statsobligationer i USA och totalavkastning från indexet MSCI USA i US-dollar, 2006‑07‑17 till 2008‑12‑31. Avkastning presenterad i US-dollar för att undvika effekten av fluktuerande växelkurser på datum för lokala marknadstoppar. Valutafluktuationer mellan US-dollarn och kronan kan leda till andra datum för marknadstoppar.
[x] Källa: FactSet, per 2022‑01‑14. Påstående baserat på räntor på 10-åriga och 3-månaders statsobligationer i Kanada och totalavkastning från indexet MSCI Canada i kanadensiska dollar, 2006‑10‑27 till 2008‑12‑31. Avkastning presenterad i kanadensiska dollar för att undvika effekten av fluktuerande växelkurser på datum för lokala marknadstoppar. Valutafluktuationer mellan den kanadensiska dollarn och kronan kan leda till andra datum för marknadstoppar.
[xi] Källa: FactSet, per 2022‑01‑14. Påstående baserat på räntor på 10-åriga och 3-månaders statsobligationer i Kanada och USA, 2006‑07‑17 till 2008‑12‑31.
[xii] Källa: FactSet, per 2022‑01‑14. Påstående baserat på räntor på 10-åriga och 3-månaders statsobligationer i Sverige och totalavkastning från indexet MSCI Sweden i kronor, 2007‑07‑16 till 2008‑01‑04.
[xiii] Källa: Global Financial Data och FactSet, per 2022‑01‑18. Påstående baserat på räntor på 10-åriga och 3-månaders statsobligationer i USA och kursavkastning från indexet S&P 500 i US-dollar, 1949‑12‑31 till 2022‑01‑18. Avkastning presenterad i US-dollar för att undvika effekten av fluktuerande växelkurser. Valutafluktuationer mellan US-dollarn och kronan kan leda till andra datum för björnmarknader.
[xiv] Ibid.