Bli medlem
Bli medlem

Du är här

2020-05-07

Vad vi kan förvänta oss när björnmarknaden upphör

wysiwyg_image

När coronaviruset spreds över världen i februari och mars dök aktiekurserna, och finansmedia rapporterade om hur stämningen bland både investerare och allmänheten sjunkit rejält. Rapporteringen handlade till en början om smittspridningen och antalet döda, och övergick sedan till de enorma konsekvenserna av en stillastående världsekonomi. Oro och rädsla genomsyrade allt, och enligt vår uppfattning kommer detta förmodligen att hänga kvar ett tag. De goda nyheterna: Rädslorna behöver inte försvinna för att aktiemarknaden ska stiga igen, enligt vår erfarenhet. Vår analys visar att aktiemarknaden vanligtvis börjar klättra uppåt trots allmänt rådande oro. Fisher Investments Norden anser att investerare kan dra nytta av att förstå vilka rädslor som vanligtvis dyker upp i det tidiga skedet av en ekonomisk återhämtning, för att på så sätt inte gå miste om de uppgångar som ofta är förknippade med tidiga tjurmarknader (en längre period av stigande aktiekurser).

En av de vanligaste rädslorna i kölvattnet av en björnmarknad är att den ekonomiska tillväxten och aktiemarknaderna inte kan vända uppåt förrän arbetslösheten sjunker. Historien visar dock att arbetslösheten vanligtvis fortsätter att stiga efter att både ekonomin och aktiemarknaden har vänt uppåt. Björnmarknaden som drabbade euroområdet i kölvattnet av finanskrisen 2008 varade till mars 2009[i] och lågkonjunkturen höll i sig till april enligt Centre for Economic Policy Research, som bevakar euroområdets konjunkturer.[ii] Men arbetslösheten inom euroområdet började inte sjunka förrän i juli 2010.[iii] Från aktiemarknadens lägsta notering i mars 2009 till och med 30 juni 2010 steg aktiekurserna i euroområdet med 33 procent. Investerare som väntade på att läget på arbetsmarknaden skulle bli bättre missade förmodligen den här uppgången.[iv]

Om du vill läsa mer om hur aktuella förhållanden påverkar aktiemarknaden och dina investeringar, ladda ner Fisher Investments Nordens senaste aktiemarknadsutsikt och få regelbundna uppdateringar.

Vad säger historien

Det såg ut på samma sätt i USA. Björnmarknaden varade till mars 2009, och lågkonjunkturen till juni samma år.[v]Men arbetslösheten började inte sjunka förrän i november 2009.[vi] I slutet av oktober hade amerikanska aktier redan stigit med 19,3 procent från sin lägsta punkt.[vii]

Hur ser återhämtningen ut

En vanlig oro när det börjar ljusna i ekonomin är att marknaden ska vända nedåt igen och på så sätt sätta stopp för återhämtningen (en så kallad ”double dip”). Dessa rädslor är vanligtvis förknippade med idéer som rör statsskulder. Vår granskning av finanspressens rapportering efter finanskrisen 2007–2009 visar att oron kring en andra nedgång låg kvar i luften i många år, och många experter påstod att konsumenters och länders skulder skulle leda till en ny lågkonjunktur.[viii] Dessa rädslor var ogrundade. 

2002

År 2002 bidrog en rad olika faktorer till en oro över att lågkonjunkturen skulle komma tillbaka, bland annat på grund av initialt svaga arbetslöshetssiffror och svagt konsumentförtroende.[ix] Bokföringsskandaler som Enron-skandalen ledde till att många frågade sig om det gick att lita på något företags siffror.[x] Men det kom aldrig någon ”double dip”. 

Det ser inte likadant ut

Den här gången kommer det förmodligen återigen att handla om statsskulder, särskilt med tanke på de stora räddningspaket som många länder har lagt fram, och finanspressens varningar gällande företagens skuldnivåer. Vi tror även att oron över ett andra utbrott av coronaviruset senare i höst eller nästa år kommer att spela in. Investerare som känner till de här rädslorna kommer förmodligen kunna hålla rätt kurs när orosmolnen blåser upp.   

L-formad återhämtning

En annan rädsla som ofta dyker upp i det tidiga skedet av en återhämtning är ”den L-formade återhämtningen”. Det är en svag återhämtning som inte lyckas radera förlusterna under nedgången och som formar ett L på ett diagram istället för ett V.  Efter finanskrisen 2008 var det många experter som varnade för en L-formad återhämtning, med hänvisning till den höga skuldsättningen globalt.[xi]   

Men någon L-kurva inträffade inte – det är faktiskt väldigt sällan de gör det. Japan tvingades uthärda en L-formad återhämtning efter fastighets- och finanskrisen på 90-talet.[xii] I USA inträffade någonting liknande efter depressionen 1937–1938, när rädslan för ett stundande världskrig ledde till att återhämtningen kom av sig.[xiii] Men enligt vår research är de V-formade återhämtningarna – alltså de som matchar nedgångens hastighet och styrka – mycket vanligare.[xiv]

Åtterhämtningen

V-formade återhämtningar kan dock skapa andra rädslor. Många skeptiker kan till exempel tycka att aktiemarknaden stiger för högt och för snabbt i förhållande till ekonomiska data och företagsvinster, något som skulle kunna kratta manegen för en ny nedgång. Men enligt vår research så bygger aktiekurserna vanligtvis på uppskattningar av ett företags framtida värde, medan företagsvinster och ekonomiska data visar vad som redan har hänt. Det är därför helt naturligt för aktiekurserna att stiga innan företagsvinster och ekonomiska data förbättras. 

Rädsla skapar möjligheter

De kraftiga och snabba nedgångar som ofta förknippas med en björnmarknads slutskede kan vara mycket skrämmande, så rädslan de skapar finns ofta kvar en bit in på nästa tjurmarknad. Vi anser att investerare som ger efter för sådana rädslor löper risken att missa de kraftiga uppgångar som är så typiska för tidiga tjurmarknader.[xv]Enligt vårt sätt att se det har investerare som behöver den avkastning som aktier kan ge, och som känner sig bekväma med den medföljande volatiliteten, en bättre chans att bibehålla sin disciplin och nå sina långsiktiga mål om de förstår vilka rädslor som förmodligen kommer att dyka upp när en björnmarknad är på väg mot sitt slut.

Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.

Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.


[i] Källor: FactSet, per 2020-03-26. Påståendet baserat på nettoavkastning för indexet MSCI Europe med utdelningar. Björnmarknadens botten nåddes 2009-03-09. 

[ii]Källa: Centre for Economic Policy Research, Euro Area Business Cycle Dating Committee, per 2020-03-27. 

[iii]Källa: Eurostat, per 2020-03-26. Arbetslöshet i euroområdet.  

[iv]Källa: FactSet, per 2020-03-30. Nettoavkastning för indexet MSCI Europe i euro, 2009-03-09 till 2010-06-30. 

[v]Källa: FactSet, per 2020-03-27. Påståendet är baserat på nettoavkastning för indexet MSCI USA i euro. Björnmarknadens botten nåddes 2009-03-09. Lågkonjunkturens datum enligt National Bureau of Economic Research, det officiella organ som bevakar USA:s konjunkturer.

[vi]Källa: U.S. Bureau of Labor Statistics, per 2020-03-27.  Sysselsättning i USA för personer från 16 år.

[vii]Källa: FactSet, per 2020-03-30. Nettoavkastning för indexet MSCI USA i euro, 2009-03-09 till 2009-10-31.

[viii] ”Beware the Double Dip”, Paul R. La Monica, CNNMoney.com, 2009-08-18. 

[ix] ”Double-Dip Dread—Stocks Socked by Fears of Deeper Recession”, Beth Piskora, New York Post, 2002-08-03.

[x] ”Rumbles of Double-Dip Recession”, Ron Scherer, The Christian Science Monitor, 2002-07-25. 

[xi] ”Joblessness Threatens Economic Recovery Around the Globe”, Naoki Abe, Brookings.edu, 2009-12-22.

[xii]Källa: FactSet, per 2020-03-27. Påståendet baserat på prisindexet Japan Nikkei 225 i yen, 1989-12-29 till 2020-03-26. Valutafluktuationer mellan den japanska yenen och den svenska kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.

[xiii]Källa: FactSet, per 2020-03-30. Påståendet baserat på avkastning för indexet S&P 500 i amerikanska dollar, 1937-01-01 till 1941-01-01. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.

[xiv]Källa: FactSet, per 2020-03-27. Påståendet baserat på nettoavkastning för indexet MSCI World i euro.

[xv] Se not i. 

[i]  

 

[i]Källa: FactSet, per 2020-03-19. Påståendet baserat på avkastning för indexet S&P 500 i USD i syfte att använda historiska data som sträcker sig längre bakåt i tiden, från 1928-01-01 till 2020-03-19. Angivet i USA-dollar. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.

Tala om vad ni tycker

Tala om vad ni tycker

Ni är just nu inne på en betaversion av nya aktiespararna. Lämna gärna feedback på vad ni tycker i formuläret nedan.