Ha koll på bolånerabatten – jag blev själv blåst

Den här historien utspelade sig när jag och min då hyfsat färska sambo skulle ta vårt första gemensamma bolån. Jag var 39 år och hade aldrig tidigare haft ett bolån (jag har tagit mina vuxenpoäng sent i livet – long story).

Men jag hade träffat vd:arna för alla storbanker och diskuterat räntenetton, kapitalkrav och riskvikter. Jag hade koll på samtliga argument – belåningsgrader, korträntor, långräntor, konkurrenssituationen och vilka banker som ville ta marknadsandelar på bolånemarknaden.

Jag kände mig kort sagt direkt överkvalificerad i sammanhanget – en smula högmodig. Jag hade också övertygat min sambo om att jag kunde det här och vi hade kommit överens om jag skulle sköta snacket.

Fick en bra rabatt - ett tag

Och där – i den ombonade banklokalen i gamla stan – växlade jag mellan good cop, bad cop, ibland tillmötesgående, ibland stenhårt argumenterande.

Jag tyckte det gick bra – och bankmannen såg imponerad ut. Nästan lite tillplattad. Det här var en bolånekund han inte kunde föra bakom ljuset. Därför skulle han erbjuda oss en något större rabatt än vad han hade tänkt sig. Ja, faktiskt en rabatt som gjorde det svårt för banken att tjäna pengar på oss.

Flera år senare upptäckte jag att det var bankmannen som hade gått segrande ur förhandlingen. Jag hade nämligen inte förstått (jag förstår inte hur jag kunnat missa det) att bolånerabatter kräver omvårdnad då de annars kan löpa ut.

Gällde bara i tre månader

För flera år senare upptäckte jag att rabatten bara gällt i tre månader, att banken i maskopi med bankgirot hade dragit listräntan från våra konton – helt utan rabatt i massor av år. Vi hade förlorat många tiotusentals kronor på det.

Jag kände mig dum. Skamsen. Kränkt. Tillplattad. Och onödigt fattig.

Jag ringde bankmannen, men kände snart att jag måste ta mitt dåliga humör högre upp i organisationen. Och jag tror det fördes diskussioner på bankkontoret hur man skulle hantera mig. För det slutade med att chefen för bankkontoret ringde upp, undrade vilken ränta som skulle göra mig nöjd samt lovade att rabatten jag fick skulle gälla i evinnerliga tider (eller till dess att banken hörde av sig).

Banken blåste oss - kind of

Fortfarande undrar jag om bankmannen – den där gången då vi drack cappucino och åt peppakakor tillsammans – gjorde oss uppmärksamma på att rabatten skulle försvinna efter bara tre månader. Sa han att vi borde boka in ett nytt möte inom kort för att diskutera en ny rabatt – för att vi inte skulle drabbas av en saftig räntehöjning?

Nämnde han det i förbigående? Mumlade han det i skydd av kaffekoppen? Sa han det under en simulerad hostattack? Det är inte omöjligt, men jag tror inte det.

Hur som helst anser jag att vår bank blåste oss. Kind of.

För varför diskutera en rabatt som bara gäller i tre månader? Är det för att banken tror att den ekonomiska situationen kommer att försämras dramatiskt för bolånekunden efter bara tre månader, varför räntan måste höjas för att kompensera risken? Eller för att banken tror att bolånekunden kommer flytta alla sina besparingar till en konkurrent inom snar framtid?

Nästa fråga är: Varför får jag en julhälsning från banken varje år och inte ett mejl där det står att det är dags för en ny förhandling eftersom rabatten ju snart går ut? Rubrik: Varning – snart chockhöjs din boränta (helt utan anledning)!

Ja, ni förstår vart det här resonemanget är på väg.

Behövs tydligare regler

Här kan man argumentera för att det är varje bolånekunds skyldighet att lusläsa avtalet med banken och se upp för alla fällor som banktjänstemannen försåtligen gillrar. Man kan också argumentera för att banker är vinstmaximerande företag som skulle begå typ tjänstefel om de inte försökte krama ur så mycket som möjligt från kunderna.

Men man kan också argumentera för att banker är en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur. Banker är också unikt priviligierade som – tack vare den statliga insättningsgarantin – kan låna in pengar billigt från allmänheten.

Tidigare i år pratade finansmarknadsministern Niklas Wykman om att det behövs bättre regler som ger konsumenterna mer makt gentemot bankerna.

Ett förslag till en sådan regel är att bankerna ska tvingas bjuda in bolånekunden till en ny förhandling INNAN den förhandlade bolånerabatten går ut. Alternativt låta rabatten löpa vidare.

Som det nu är, är det betydligt större risk att din bolånerabatt försvinner än att Riksbanken höjer räntan igen