Fonder - Allt du behöver veta

Vad är fonder?

En fond är en samling värdepapper, som aktier, som ägs gemensamt av alla som köpt en andel i fonden. Fonden förvaltas av ett fondbolag vars fondförvaltare sköter placeringarna och väljer successivt ut vilka aktier de tror är de bästa för tillfället, och uppdaterar sedan fonden med dessa. När du investerar i en fond får du diversifiering eftersom din investering sprids över alla fondens innehav.

Det lägsta belopp du tillåts investera i en fond är oftast 100 kronor. Din investering sprids på alla fondens innehav och du får samma utveckling på dina pengar som fonden får i sin helhet. Om alla aktier i fonden stiger med 10 %, stiger din investering med 10 %. 100 kronor har alltså blivit 110 kronor.

Hur många fonder ska man ha?

Antalet fonder du bör ha i din portfölj beror på din riskbenägenhet och investeringsstrategi. En god tumregel är att ha en blandning av olika typer av fonder för att sprida risken. Många experter rekommenderar att ha minst fem till tio fonder för att uppnå en bra diversifiering och minska risken för stora förluster.

Hur börjar man spara i fonder?

För att börja spara i fonder behöver du öppna ett konto hos en bank eller en nätmäklare som erbjuder fondhandel. Därefter kan du välja vilka fonder du vill investera i baserat på din riskprofil och investeringsmål. De flesta fonder har ett minimikrav på investering, ofta så lite som 100 kronor. Genom att sprida dina investeringar över olika fonder kan du uppnå en god diversifiering och minska risken.

När ska man sälja fonder?

Du bör överväga att sälja dina fonder om de inte längre passar din investeringsstrategi eller om du har uppnått dina finansiella mål. Det kan också vara klokt att sälja om fondens prestation inte längre motsvarar dina förväntningar eller om marknadsförhållandena förändras. Att regelbundet granska och justera din portfölj är viktigt för att säkerställa att den förblir i linje med dina mål.

Vilka typer av fonder finns det?

Det finns många olika typer av fonder, som huvudsakligen kan delas upp i två kategorier:

1. UCITS-fonder
2. Specialfonder

UCITS-fonder är vanligast och kan i sin tur delas in i flertalet kategorier som vi går igenom här nedanför. En vanlig uppdelning är: räntefonder, blandfonder och aktiefonder. Alla dessa fonder följer mycket strikta och tydliga regelverk från EU.

Specialfonder är fonder som inte går under samma tydliga ramverk som UCITS-fonderna. De kan skilja sig från de vanliga fonderna på olika punkter. Till exempel kan det vara så att det bara är möjligt att köpa och sälja fondandelar vid ett tillfälle per månad, eller att fonden uteslutande handlar med derivatprodukter. Hedgefonder är en typ av fond som kategoriseras som en specialfond.

Räntefonder
Räntefonder investerar i räntebärande värdepapper. Man kan man säga att de lånar ut pengar till stater och stora företag. Som avkastning erhåller fonden en ränta på lånet. Ofta väljer man att skilja på korta och långa räntefonder.

Korta räntefonder fokuserar framförallt på att investera i statsskuldväxlar och företagscertifikat. Det innebär att lånen ofta endast löper maximalt 12 månader.

Långa räntefonder investerar i stället i obligationer, där lånen ofta löper en längre tid. Allt ifrån två till tio år är vanliga löptider på obligationer. Hur hög avkastningen i fonden blir avgörs av vilka aktörer fondförvaltaren väljer att låna ut pengar till. Exempelvis kan förvaltaren låna ut pengar till svenska staten, ett sådant lån är det mycket sannolikt att staten återbetalar och därför är också räntan låg. Ett nystartat företag med osäker ekonomi har dock betydligt högre risk för att inte kunna återbetala lånet. Därmed krävs de också på en betydligt högre ränta.

Långa eller korta Räntefonder?
Beroende på vilken risk du vill ta med dina sparpengar så finns olika alternativ. Fonder som investerar i företagsobligationer, med något högre räntor men också högre risk. Korta lån till stater med välordnad ekonomi ger låga räntor och låg risk. Räntefonderna har som genomsnitt över tid genererat ett par procents avkastning per år, alltså inte i närheten av aktiemarknadens nivåer. Positivt är att svängningarna inte heller har varit så stora.Under kriser kan aktiemarknaden falla kraftigt, men räntefonder kan då vara mer stabila. Därför kan en räntefond vara ett bra komplement till ditt övriga sparande, eftersom den kan ge din portfölj mer balans om du till exempel även sparar i aktier.

Blandfonder
Blandfonder är precis som namnet antyder en blandning av räntebärande värdepapper och aktier. Anledningen till att blanda dessa två typer av värdepapper är för att försöka dra nytta av deras respektive fördelar.

Räntefonderna ger normalt en god stabilitet i portföljen, men har ofta en lägre avkastning. Aktiefonderna kan däremot över långa tidsperioder ge hög avkastning, men kan vara väldigt volatila. Genom att blanda dessa blir avkastningen, men också volatiliteten i portföljen, någonstans däremellan. Ska du investera i en blandfond gäller det att du tar reda på hur den valda blandfonden är sammansatt. Vissa blandfonder har alltid en fastlagd fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper, medan andra har en mer rörlig fördelning.

Vårt tips är att du inför din investering ser över blandfondens aktie-och ränteandel. Fundera på vilken risk du är beredd att ta och vilken fond som matchar ditt tänk. Kanske vill du ha en jämnt fördelad fond om 50 % aktier och 50 % fonder för balans i ditt sparande, men ändå chans på högre avkastning. Är du villig att ta högre risk mot högre avkastning kan en blandfond med 70 % aktier och 30 % räntebärande värdepapper vara ett alternativ. Det finns många blandfonder med många olika fördelningar, så ta dig tid att jämför innan du investerar.

Du bör även jämföra avgifterna mellan fonderna. Jämför särskilt dessa avgifter med den avgift du hade fått om du i stället hade investerat motsvarande summa i en ren aktiefond eller räntefonder. Se till att fondavgifterna inte äter upp din avkastning.

Aktiefonder
Aktiefonder kallas de fonder som innehåller aktier. Avkastningen från aktier har varit överlägsen andra typer av tillgångsslag under längre tidsperioder. Däremot är aktier volatila och under vissa tidsperioder kan aktier minska i värde.

När du investerar i en aktiefond, investerar du indirekt i alla de aktier som fondförvaltaren har plockat ihop. Det finns många olika typer av aktiefonder. Vissa investerar i ett land, så kallade landsfonder som exempelvis Sverigefonder eller Indienfonder. Andra fonder investerar i en viss bransch, exempelvis fastighetsfonder. Och det finns fonder som bara investerar i mindre bolag, så kallade småbolagsfonder.

Aktivt förvaltade fonder eller indexfonder?

När det kommer till aktiefonder finns det två olika huvudsakliga förvaltningsmodeller, aktiv förvaltning och indexförvaltning.

Aktiv förvaltning handlar om att fondförvaltaren gör analyser och bedömningar för att välja de aktier som ska ingå i fonden. Lyckas fondförvaltaren, kan det ge en högre avkastning än genomsnittet på börsen. Nackdelen med aktiv förvaltning är att det oftast är förknippat med högre avgifter för fonden och att det är svårt att över tid överträffa börsindex.

Indexförvaltning handlar om att fondförvaltaren följer ett specifikt index. Om du investerar i en indexfond får du den genomsnittliga avkastningen på den valda marknaden. Detta sätt att förvalta en fond är förenat med lägre kostnader och avgifter som annars kan äta upp din avkastning. Läs mer om indexfonder här.

Vad är hedgefonder?

En hedgefond är inte lika definierbar som andra fonder eftersom variationerna i hedgefondernas inriktningar är stora. Som vi nämnt tidigare är en hedgefond en så kallad specialfond. Det innebär att den har friare placeringsregler och förvaltaren kan placera i flera typer av tillgångar och använda i stort sett vilka investeringsstrategier som helst. Idén med hedgefonder är att du som fondsparare ska kunna få avkastning oavsett om marknaderna går upp eller ner. De fungerar därför ofta som en komplement till aktiefonder och ska inte samvariera med aktiemarknadens utveckling.

Vilka avgifter finns det?

När du sparar i fonder finns det alltid kostnader att ta hänsyn till. De vanligaste avgifterna rör förstås själva förvaltningen av fonderna.

Den årliga avgiften är det bästa måttet att mäta avgiften på och uttrycks i procent av ditt sparkapital. Exempelvis kan en aktivt förvaltad fond ha 1,5 % i årlig avgift. Det innebär att om du investerar 100 kronor i denna fond, betalar du 1 krona och 50 öre i avgift till fondbolaget.

Avgiften dras automatiskt av ditt fondvärde. Det kan lura dig att tro att fondavgifterna inte är viktiga. Under långa sparperioder är de däremot en väldigt viktig faktor för ditt totala kapital.

När du sparar i fonder bör du därför alltid se på avgiftsnivåerna som en viktig faktor. Det är dock inte så enkelt som att säga att en fond med lägre avgift är att föredra. Det kan vara så att vissa fonder har skickligare förvaltare och en bättre investeringsstrategi. Då är dessa värda en högre avgift, eftersom de sannolikt genererar en högre avkastning.

Om du i stället ser på historisk avkastning för olika fonder bör du känna till att det alltid är avkastningen efter avgifter som visas. Det innebär att du enkelt kan jämföra vilka fonder som presterat bäst på olika tidsperioder, oavsett deras avgiftsnivåer.

Vi hoppas att du med denna enkla guide har fått lära dig något nytt om fonder. Vi på Aktiespararna önskar dig stort lycka till med ditt fondsparande!