Därför har börsen tappat fart igen

Börsen tappar fart

Efter den starka uppgång vi sett från slutet på mars månad så är den rådande sidledesrörelsen på börsen kanske inte helt oväntad. När rapporterna för det första kvartalet i princip är lagda till handlingarna återgår investarfokus i större utsträckning mot makroekonomin och de frågetecken som alltjämt finns där ute.

Investerare är också med fog fundersamma kring bolagens räkenskaper idag kontra om några kvartal framåt.

På indexnivå noterar vi att OMXS30 kommit ned knappa 3 % på sedan slutet på april.

En del av OMXS30 utgörs av fastighetsbolaget SBB, bolaget som i princip alla pratar om just nu. För den som vill läsa det senaste från vårt analytikerstall på Aktiespararna rekommenderas denna purfärska medlemslåsta artikel från analytikerkollega Robert Andersson: Därför faller SBB så kraftigt

Pricing power och höga marginaler

Rapportperioden närmar sig sitt slut och överlag en klart godkänd sådan om vi ser till utfall mot förväntansbild. De siffror jag fått fram visar på omsättning som kommit in 2 % bättre än väntat och vinster som varit 7-8 % bättre än väntat. Givetvis spretigt sektorer emellan men ändå.

På förhand lyftes marginaler och orderingång fram som två viktiga variabler att hålla koll på och bägge överraskade på uppsidan, framförallt för industrisektorn. Lönsamheten sticker ut bland flera sektorer och förklaras i mångt och mycket av prissökningar.

Valutahjälp

Valutan har återigen varit en trevlig draghjälp för många av våra svenska verkstadsbolag med stor utlandsexponering. Den svaga kronan har i sifferväg hjälpt till med 7 % i snitt för de bolag som rapporterar i SEK.

Ser vi till nedan graf kan vi dock vänta oss att medvinden peakade under slutet på förra året och gradvis kommer att ebba ut under 2023. Med det sagt, medvinden kommer att bestå och fortsätta boosta omsättningen om än i mindre omfattning än tidigare.

Att den amerikanska dollarn har tappat en del från toppen, se nedan bild, ger också en bild av en bättre riskaptit på börsen just nu.

Hjälper arbetsmarknaden

Pricing power och höga marginaler förklarar kanske också varför vi inte ser någon vidare försvagning av arbetsmarknaden den pågående aggressiva räntehöjningscykeln till trots. Bolagen lär inte börja skära ned på allvar förrän marginalerna pressas.

Det finns många svarta rubriker där ute men alltjämt så stiger sysselsättningen i Sverige och arbetslösheten kvar på låga nivåer.

Räntan biter inte?

Vi ges samma bild i USA. Det är ändå uppseendeväckande att arbetslösheten är lägre i USA idag än när Fed satte i gång och höjde räntan rekordsnabbt från 0 till 5 % på drygt ett år.

Ny press på bankerna

Även om börsen håller uppe relativt väl så har vi sett en del nedgångar nu på slutet, delvis drivet av en oro för vad de högre räntorna ska ställa till med framöver. Amerikanska nischbanker har ånyo tappat kraftigt på slutet.

Fed säger ”The U.S. banking system is sound and resilient” men marknaden verkar inte övertygad. JP Morgan köpte merparten av First Republic, vilken storbank kliver fram nästa gång?

Kursutveckling för ovan tre nämnda amerikanska nischbanker senaste året.

Inflationsdrivaren ur vägen

För några dagar sedan kunde vi läsa att Världshälsoorganisationen WHO meddelade att corona inte längre utgör en global hälsokris. I spåren av pandemin fick hela världen som bekant problem med komponentbrist och leverantstörningar, vilket i sin tur agerade inflationsdrivare.

Det finns ett index vid namn Global Supply Chain Pressure Index som ger en rätt bra bild över hur läget var när det var som värst sett ur ett historiskt perspektiv. Positivt nu alltså att det på allvar verkar vara back to normal. Inflationen är på väg ned och nedan graf stärker tesen att trenden håller i sig.

Global supply chain pressure index sedan milleniskiftet.

Räntesänkningar i sikte

En vanligt förekommande graf i detta grafpaket, jag vet, men det är alltid intressant att ta del av vad marknaden tror om den amerikanska styrräntan framöver, den kanske enskilt viktigaste variabeln för börsen.

En förväntansbild som fluktuerar snabbt beroende på utfall i mätningar för inflation och arbetsmarknad. Just nu tror åtminstone 30 % att räntan sänks med 25 punkter vid mötet i juli, 50 % tror att det sker senast i september och 20 % tror till och med att styrräntan ska ha kommit ned 50 punkter från nuvarande nivå.

Den återkommande frågan är såklart hur svag ekonomin kommer att se ut när dessa eventuella räntesänkningar inleds?

Mer högrisk framåt?

De stora teknikbolagen har gått starkt i år och har, lite oväntat kanske, setts som en trygg hamn på sistone och har inte alls rört sig som andra aktier som är känsliga för vad centralbankerna hittar på med sina likviditetskranar.

Skillnaden mellan klassiska FANG (orange) och bland annat Cathie Woods portfölj ARKK (grå) är väldigt stor för tillfället. Ska de sistnämnda minska gapet i takt med att räntetoppen med största sannolikhet är här omkring med efterföljande bättre riskaptit hos investerare?

Kursutveckling för FANG (Meta, Amazon, Netflix och Alphabet), S&P 500 och Ark Innovation ETF senaste året.

Historiskt gap

På samma tema. Vi kan åtminstone konstatera att amerikanska teknikaktier har levererat en sällan skådad överavkastning gentemot index ur ett historiskt perspektiv. Bara att fåtal gånger har dessa aktier relativt gått så pass mycket bättre.

Försiktiga generaler

Citi gör enkäter där läsare får svara på frågor om vad de tror om framtiden (låter det vara osagt vilka som exakt som svarar) och vi kan väl sammanfatta det som att det är fortsatt försiktigt där ute. Att lika många förespråkar likvida medel som aktier kommande månaderna är inte precis girigt.

Riskexponeringen är också lägre än normalt. Svaren får lov att sägas ligga i linje med många andra liknande undersökningar. Svaren ger en bild av försiktighet men samtidigt har det funnits gott om köpsug senaste tiden.