Malmqvist: Så ska du tänka när börsen skakar
Göran S: Sell in may and go away hette det förr. Skulle du hålla med om detta i år? Kanske är det nya robotarna som styr börshandel helt och de tar inte sommarledigt? Behövs nya talesätt? mvh/Göran
Peter Malmqvist: Hej Göran! Har kollat det – nej, det stämmer inte. Det enda jag hittat är att januari och februari normalt är bästa månader, samt att september är genomsnittligt sämst. Resten är tillfälligheter.
Janne: Räcker det med att spara i fonder eller måste man spara i aktier för att få en bra utveckling?
Peter Malmqvist: Nej, det räcker med aktiefonder.
Matilda: Jag sparar i fonder till mina barn. Hur oroliga ska man vara för handelsbråk och andra orosmoln man läser om? Hur kan man minska risken och ändå vara kvar på börsen?
LÄS OCKSÅ: Aktiespararens analytiker: "Aktierna med stor potential" (https://www.aktiespararna.se/nyheter/aktiespararens-analytiker-aktierna-med-stor-potential)
Peter Malmqvist: Hej Matilda! Jag förstår din oro och den är berättigad, vilket jag skrivit om i två tidigare inlägg. Emellertid skriver du att du sparar till dina barn. Då blir perspektivet mycket långsiktigt. Jag misstänker att dina barn inte ska använda pengarna på länge, utan kanske till en framtida bostad fem-tio år framöver. Då visar historiken att det tar högst tre år för Stockholmsbörsen att återhämta de värsta av börsfall (vilket var IT-bubblan). I normalfallet har det gått på mindre än ett år att komma över tidigare toppar. Eftersom det dessutom är svårt att pricka en topp, brukar en försäljning av aktier/aktiefonder ofta skapa en stress hos den som sålt, om börsen fortsätter upp. Risken är då att tålamodet tryter och att den oerfarne hoppar in igen på börsen ganska snabbt, kanske med ännu mer pengar för att "vinna tillbaka" det som man gått miste om. I normalfallet är det därför bäst att bara ligga kvar med alla pengar och lita på att historiken kommer att upprepas – alltså att även börsras är temporära, även de som åstadkoms av en enskild individ (Donald Trump). De låga räntorna gör dessutom att det är mycket svårt att få någon avkastning utanför börsen. Du kan visserligen placera i fonder med företagsobligationer, om du vill ha placeringar i företag, men ta lägre risk. Dessvärre ger dessa väldigt låg avkastning i dag och avgifterna drar bort ytterligare en ganska stor del av denna avkastning.
Magnaten: Hur ser du på fastighetsbolagen på börsen? Ser dyrt ut.
Peter Malmqvist: Jupp. Fastighetsbolagen är den sektor på börsen som konstant firat triumfer, nästan oavsett tidsperiod de senaste 20 åren. Skälet, påstår jag, är räntefallet som pågått under samma period. Eftersom fastighetssektorn är hårt belånad jämfört med andra sektorer, gynnas den mer än andra sektorer på börsen av räntefallet. Eftersom räntorna inte kommer att gå ner mer, såvida inte Riksbanken helt bortser från sitt inflationsmål (vi har en inflation på 2 procent de senaste 18 månaderna), tror jag att utvecklingen för fastighetssektorn framöver ser tuffare ut. Jag är inte köpsugen.
Josef: Peter, jag ska åka till USA i sommar. När ska jag växla till dollar? Och varför är den så dyr för mina kronor?
Peter Malmqvist: Två skäl: Kronan är svag och dollarn är stark. Kronans svaghet ser du om du jämför med euro. Då har eurons kvartalsgenomsnitt mot kronan gått upp ungefär 5–6 procent. Dollarns styrka ser du om du jämför med euron. Då har dollarns kvartalsgenomsnitt gått upp 8 procent mot euron. I ett längre perspektiv är det ännu värre. Då hävdar jag att euron är 20 procent för dyr mot kronan och dollarn är 25 procent för dyr mot euron (och följaktligen ungefär 40 procent för dyr mot kronan). Därför upplever du att det är dyrt att åka till dessa valutaregioner. Orsak? En viktig faktor är den svenska valutapolitiken. När Riksbanken håller räntorna låga, är det billigt att låna i svenska kronor, vilket företag och finansiella institutioner gör (det pressar kronan). Det kan också användas som argument till varför euron är svag mot dollarn – företag och finansiella institutioner tar lån i euro till låg ränta. Däremot är ränteskillnaden inom euroland svårare att analysera. För kortfristiga räntor är skillnaden små, men inte för långfristiga. Det finns många euroländer (Italien, Grekland, Portugal och delvis Spanien), som har höga långräntor. Jag tror detta medför att euron blir stark mot kronan. Jämför vi däremot med lågräntelandet Tyskland, blir skillnaderna mot Sverige försumbara, men euroland måste ses som ett genomsnitt. Valutor är dock ett svårt område, så detta är den förklaring jag jobbar med för närvarande.
MISSA INTE: Analytikerns investmentbolagsfavorit: "Möjlig trigger" (https://www.aktiespararna.se/nyheter/analytikerns-investmentbolagstips-mojlig-trigger)
Ylva: Hej Peter! Vad tror du Kinas bytesbalans? Börjar se ansträngt ut.
Peter Malmqvist: Hej Ylva. Nej, jag tror inte den är något problem. Först när en regering börjar få en ansträngd skuldbörda, som Grekland eller Italien, blir en nedgång i bytesbalansen problem. Då stiger normalt räntorna. I Kina tror jag inte det kommer att bli ett problem på länge, utan snarare en motor för tillväxt (regeringen satsar mycket).
Smålänningen: Vad är din syn på börsbolag från Småland, Peter? Varför har de varit så framgångsrika?
Peter Malmqvist: Stoltheten att driva eget företag upplever jag som större i "Smålandsregionen" än i övriga delar av Sverige. Det skapar en större koncentration av företagare och en större kunskapsöverföring mellan företag kring hur du ska driva företag framgångsrikt, jämfört med övriga Sverige. Det gäller i alla fall varuproducerande bolag. Inom tjänstesektorn har Stockholm samma läge. Här är koncentrationen hög av storföretagens administrativa centrum, samtidigt som regeringen sitter här, liksom verk och myndigheter. Det är bra grogrund för att bygga företag inom tjänsteverksamhet. Dessutom är stockholmare notoriskt otrogna sina arbetsgivare och byter ofta jobb för högre lön (och tar därmed med sig kunskap till nästa företag/organisation). I Stockholm finns det nämligen alltid någon ännu häftigare bostad att investera i, så pengar går alltid att sätta sprätt på. I Småland upplever jag att företaget startas för att det ska drivas i evighet och ärvas av söner och döttrar. I Stockholm upplever jag att företag startas för att senare säljas. Men även i Stockholm har "företagare" (helst kallad entreprenör) fått en allt högre status.
Simone: Vad tror du om bostadsmarknaden framöver? Kommer det att vända för bostadsutvecklarna?
Peter Malmqvist: Jag skrev just en analys på Analysguiden.se, där jag visade att försäljningsutvecklingen av nya bostadsrätter under det första kvartalet var bättre än motsvarande för ett år sedan. Det är hoppfullt. Jag mäter då utvecklingen för de fyra stora (Skanska, Bonava, JM och Peab) samt det omskrivna småföretaget Oscar Properties. Jag misstänker att skälet till att de stora vänt upp, har att göra med att kunderna vågar lägga beställningar hos dem, men det är nog värre i mindre byggföretag, med svaga finanser. Bottenfiske i större bostadsbyggande kan därför vara intressant. Totalt sett tror jag dock inte bostadsbyggandet i Sverige vänder upp de kommande 24 månaderna, men de stora byggarna kan tjäna marknadsandelar.
Bengtsson: Är det läge att vikta ned min aktieandel i portföljen nu? Eftersom börsen har gått så bra i många år.
Peter Malmqvist: En lång uppgångsfas behöver vara minst sju år, för att den statistiskt ska riskera att utlösa börsfall. Det skedde i höstas och året slutade faktiskt på minus. Då stämde statistiken, men därför har vi ingen hjälp just nu av den. Däremot anser jag att handelskonflikten mellan USA och Kina är extremt oroande (se tidigare svar). Att minska andelen aktier är därför lämpligt, i alla fall för den placerare som tänker i dessa termer. Det är ju dock långtifrån alla som bryr sig, utan de flesta har som mål att vara fullinvesterade. Då är det bara att sova sig igenom alla kriser, men om du är beroende av pengarna kommer du att sova dåligt. Då har du fel strategi och borde fundera på att även addera detta perspektiv. Hur mycket minskningen bör vara beror på individen. Själv jobbar jag i steg om 20 procent. Om jag är rädd för att börsen är övervärderad, säljer jag 15–20 procent och inväntar ny riktning. Jag säljer inte mer förrän börsen gått ner under de nivåer som jag sålde till senast. Om detta sker, säljer jag ytterligare 15–20 procent, osv. Efter uppgången sedan årsskiftet 2018/19 blev Stockholmsbörsen (och S&P 500 i USA) återigen historiskt högt värderad (p/e 17–18). Det räcker dock inte för att jag ska sälja, men om något tydligt negativt inträffar, kan det få kurserna på fall. Jag befarar att Donald Trumps agerande är en sådan faktor. Därför kan det vara dags att se färgen på en del av pengarna. Hoppas detta resonemang kan vara till hjälp.
SE ÄVEN: Börschatten med Peter Malmqvist: "Aktierna är intressanta" (https://www.aktiespararna.se/nyheter/malmqvist-aktierna-ar-intressanta)
Berra: Hur rädd ska jag vara för den upptrappade handelskonflikten? Kommer den att få börsen att falla ännu tyngre?
Peter Malmqvist: Tyvärr är jag mycket rädd för handelskonflikten. Det senaste utspelet, då den amerikanske presidenten sköt förhandlingarna i sank med två twittermeddelanden, var obegripligt. Sedan början av året har USA och Kina förhandlat utan att stå på scen. Då gick frågan framåt, inte minst för att den amerikanske presidenten avhöll sig från att förolämpa kineserna via media. Det bröt han genom sitt obegripliga förfarande. När en förhandlare går upp på en scen och säger att den andre parten gör fel är det inte ämnat att lösa problemen, utan att tvinga motparten till underkastelse. När presidenten därtill följer upp med att höja tullarna på de varor som omfattas av konflikten är syftet att visa musklerna. Jag är ingen van förhandlare, men detta är, i mina ögon, vad en part gör, när denne inte vill komma fram till en lösning, utan hålla problemet kokande. Det tror jag Donald Trump vill, för han vill visa sina "kärnväljare" att han är en tuffing som sätter kineserna på plats. Detta är en del i upptakten till presidentvalskampanjen –samla dina trognaste, genom att visa att du gör det du lovat. Kanske backar kineserna undan, skriver under ett avtal och hoppas på en ny president om 18 månader. Det tror jag inte är sannolikt. Statistiken visar nämligen att USA exporttillväxt rasar, medan kinesernas bara dämpas. Rent statistiskt förlorar därför USA mer på konflikten, än KIna, men Kina är mer beroende av sin export för att hålla hjulen igång. Jag befarar att kineserna inte backar undan och att Donald Trump även plockar med den dryga halva exporten till Kina, som ännu inte tullbelagts. Jag anser att detta är extremt oroande och att börserna riskerar ett nytt höstras på grund av detta. Följ det noga.
Robert: Hej Peter! Jag är rätt ny när det gäller börsvärlden och har nyligen blivit medlem här på Aktiespararna. Enligt dig, vilka är de absolut viktigaste parametrarna att titta på när det kommer till att investera i aktier, rent generellt? Tack på förhand, Robert
Peter Malmqvist: Hej Robert! Den enskilda faktor som jag anser påverkar hela börsen mest, är ränteutvecklingen. Därför är Riksbankens räntepolitik extremt viktig. När de håller räntorna på dagens ofattbart låga nivåer, skapar det en "kudde" för aktier, som visserligen inte hindrar fall, men som normalt resulterar i att många lockas att köpa när börsen faller "för att alternativet ger så dålig avkastning". Konjunkturen är nummer två. Den indikator som de flesta tittar på är "inköpschefernas index" för olika länder. Presenteras normalt precis i början av varje månad. På bolagsnivå är det vinstutvecklingen som jag anser viktigast att få grepp om. Med hjälp av kvartalsvisa resultat (som nästan alla bolag redovisar) går det relativt lätt att få en uppfattning om trenden, även i mindre bolag, som inte bevakas av analytiker. Grundregeln är – stiger vinsten, stiger kursen. Summera hela tiden de senaste fyra kvartalen efter skatt och jämför med samma beräkning förra kvartalet. Köp i bolag där trenden är uppåt. I större bolag, där det finns analytikerprognoser, brukar många köpa i de bolag där utfallet av en kvartalsrapport är bättre än analytikernas prognoser. Jag tycker det fungerar i två fall av tre. Därutöver finns bolag som är av mer utvecklingskaraktär. De är synnerligen riskfyllda. Mitt råd är köp med hjärtat. Gillar du den produktutveckling de håller på med, så köp lite. Sprid gärna på tre–sju sådana bolag, men låt det vara högst tio procent av portföljen. Kursrasen i dessa utvecklingsorienterade bolag kan lätt vara 70 procent på en vecka, om de kommer med en negativ nyhet kring själva utvecklingsfasen. Därför är en låg andel ett måste, liksom en spridning på flera bolag inom ramen för den andelen. Hoppas detta kan vara till hjälp.
Göran S: Hej Peter Du har länge ansett Swedbank undervärderad. Köptillfälle. Andra analytiker senast Barclays sänker sin bedömning kraftigt – motsvarande 100 miljarder lägre värdering. Hur är det möjligt med så stor förändring utan direkt anledning? Står du fast vid din köprek? Vilken riktkurs/värdering anser du rimlig? Hur kan det komma sig att utländska analytiker är så enormt negativa till Swedbank? Är det en enorm blankningskupp som pågår? Vad anser du om nya styrelsen? Vilken är den viktigaste händelsen framöver som kan normalisera Swedbanks börskurs? Många frågor – hoppas du kan kasta lite ljus på Swedbank.
Peter Malmqvist: Hej Göran! Swedbank rasade från 239 miljarder kronor till 150 miljarder på en månad, inklusive från skild utdelning. Det är det största enskilda värderas jag sett i något bolag under samma tid, värre än månadsrasen i Ericsson, alltså total panik. Den baltiska verksamheten, från vilken paniken härstammar, tjänar ungefär 5 miljarder efter skatt per år. Om den blir värdelös och banken normalt värderas till 12 gångar årsvinsten, innebär det ett värderas på 60 miljarder. Det skulle kunna motivera – men blir den baltiska verksamheten värdelös? Det skulle kräva att en myndighet tvingade Swedbank att stänga. Det tro jag inte kommer att hända. Återstår därför spekulationerna kring ett skadestånd från "amerikanarna". Som jag försökt visa på Analysguiden.se, så är de skadestånd banker råkar ut för, skadestånd för fel som uppstått på den amerikanska marknaden. Vad amerikanska myndigheter har med den baltiska bankmarknaden att göra går inte att förstå, men många verkar befara stora skadestånd, men jag påstår att det inte finns några jämförelser som kan ligga till grund för det. Strunt samma – det fanns ju inte i Telia heller och ändå lyckades amerikanska myndigheter vrida ut 8 miljarder ur det bolaget. Ingen vet varför, eftersom det var en uppgörelse, men om vi antar att Swedbank råkar ut för något lika obegripligt, är det långt ifrån det utfall som motiveras av börsraset. Därför tycker jag Swedbank är extremt lågt värderat och en köpvärd aktie.
YTTERLIGARE LÄSNING: Analytikern: "Aktierna som gynnas av svag krona"