Analytikern: Vinnarna och förlorarna på dagens räntebesked
”Inflationen dämpas men är fortfarande alldeles för hög. Ny information, som att tjänstepriserna ökar oväntat snabbt och en svagare krona, tyder på att inflationen dämpas långsammare än väntat. Riksbankens räntehöjningar har effekt, men för att inflationen ska komma tillbaka till målet på 2 procent inom en rimlig tid behöver penningpolitiken stramas åt ytterligare”, skriver Riksbanken om räntebeskedet.
Riksbankens prognos är att styrräntan höjs minst en gång till i år. Direktionen har även beslutat att öka takten i försäljningarna av statsobligationer från 3,5 till 5 miljarder kronor per månad från och med september i år.
Vissa hade räknat med en större höjning, 50 punkter, baserat främst på oväntade stora räntehöjningar av en rad andra centralbanker, bland andra. Norges Bank och Bank of England.
SPPs sparekonom och strateg, Shoka Åhrman, kommenterar beskedet:
"Det var bra att de höjde med 25 punkter och inte mer, eftersom vi har ännu inte sett de långsiktiga effekterna av räntehöjningarna och dess påverkan på hushåll och företag.
Robert Andersson: Troligen en nödvändighet
Dagens räntehöjning var mycket väntad, likaså var den utökade försäljningstakten av obligationer. Faktum är att obligationsförsäljningarna snarare blev lägre än många marknadsaktörer väntat sig, vilket skulle kunna ses som en viss positiv signal. I den andra vågskålen guidar nu Riksbanken tydligt för 1-2 ytterligare höjningar under året trots att vi nu är på den nivå där de flesta tidigare väntat sig att räntorna skulle ha toppat. På marknaden var 1,5 ytterligare höjningar inprisade med tanke på hur övriga centralbanker uttryckt sig på senare tid, samt överraskat med kraftiga räntehöjningar.
Förhoppningen om att det värsta snart skulle vara över ser därmed ut att grusas. Istället för att räntetoppen landar på 3,75% ser det just nu ut att landa kring 4,25%. Det bör innebära boenderäntor strax över 5% under hösten 2023.
Att genomföra dessa räntehöjningar är dessvärre troligen en nödvändighet. Sverige är ett av världens allra mest räntekänsliga länder och varje räntehöjning får stort genomslag här, dock kommer det fulla genomslaget först med en viss fördröjning. Hade Sverige inte behövt anpassa sig till sin omvärld hade det därför sannolikt varit klokt att minska höjningstakten och invänta det fulla genomslaget av de senaste månadernas höjningar före ytterligare stora höjningar genomförs. Men med tanke på vår rekordsvaga valuta som varje månad importerar inflation blir det däremot en nödvändighet att minst hålla jämna steg med omvärlden för att inte förvärra läget ytterligare.
Vinnarna och förlorarna
Med dagens räntebesked så sänks förhoppningarna om en kortsiktig comeback för konsumentbolagen, då den svenska konsumenten kommer fortsätta få ett ännu sämre läge. För fastighetsbolagen grusas också förhoppningarna om att vi ska vara nära en första räntesänkning för att åter börja röra oss tillbaka till ett gynnsamt börsklimat för dessa bolag. På kort sikt var reaktionerna dock milda, sannolikt hänförligt till att Riksbankens obligationsförsäljningar inte ökade mer.
Vinnare i situationen är återigen bolagen som agerat försiktigt och står med nettokassa. Storbankerna betraktas ofta också som vinnare men är inte nödvändigtvis ytterligare vinnare på ytterligare ränteuppgång. Otvivelaktigt har nämligen risken för att något allvarligt går sönder i ekonomin ökat, vilket flyttar fokus mot bankernas kreditförluster.