Sjunkande inflation i Sverige
Utfallet är i linje med förra veckans preliminära inflationssiffror samt i linje med snittprognosen i Bloombergs sammanställning. KPIF är det mått som är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken.
"Inflationstakten sjönk i september, vilket framför allt kan förklaras av att drivmedelspriserna har gått ned", säger Filip Hellberg, prisstatistiker på SCB.
KPIF-XE, alltså KPIF exklusive energipriser, sjönk från 2,2% i augusti till 2,0% - i linje med de tidigare siffrorna.
KPI-inflationen sjönk från 1,9% i augusti till 1,6%, också det i linje med förra veckans preliminära statistik.
Enligt SCB var boendekostnaderna, som tidigare, det största bidraget till inflationstakten. Mest bidrog hyra, månadsavgiften för bostadsrättslägenheter och räntekostnader. Dessutom har priserna för livsmedel och alkoholfria drycker, restaurangbesök samt hälso- och sjukvård ökat.
Prisökningarna motverkades av lägre priser på bland annat drivmedel och teleutrustning.
I en kommentar till siffrorna skriver Nordea att livsmedelspriserna steg något mer än väntat. De tror dock att uppgången är tillfällig. Samtidigt menar banken att prisuppgången för andra varor beror på kronkursen, men då kursen har stabiliserats tror man på prisnedgångar framöver.
"Dagens detaljer var 'duvaktiga' då tjänsteinflationen var låg. Inflationen har normaliserats samtidigt som situationen på arbetsmarknaden är fortsatt bräcklig. Fed har blivit mindre duvaktig samtidigt som det är satt i sten att ECB sänker räntorna den här veckan (vilket inte fanns i korten vid Riksbankens möte den 25 september). Det är ganska öppet vad Riksbanken kommer att göra vid novembermötet, men vi tror att Riksbanken sänker räntan med 50 punkter i november. Vi ser en ytterligare räntesänkning med 25 punkter i december, vilket tar ner styrräntan till 2,50% vid årsskiftet", skriver banken.
LÄS MER: Här är första blixtestimatet för svensk inflation
LÄS MER: Konjunkturen bromsar – centralbankerna lättar på pedalen