Vad händer med dina aktier när räntan går upp?

LÅNGLÄSNING. Riksbankschefen Stefan Ingves håller räntan på bottennivå trots att ekonomin går på högvarv. Men hur påverkas börsen när räntorna stiger? SEB:s makroekonom Elisabet Kopelman intervjuas av Zino Riccuiti, reporter på Stock Magazine.

Vi har i dag de lägsta räntorna någonsin samtidigt som världens ekonomier går på högvarv.

Stock Magazine, som ges ut av Unga Aktiesparare, reder ut hur börsen påverkas när räntorna stiger.

Varför har vi låga räntor?

– Trots att ekonomin idag går starkt befinner sig räntorna på väldigt låga nivåer, vilket är en följd av att denna konjunkturcykel inte har varit normal, säger Elisabet Kopelman, makroekonom hos SEB.

Världens centralbanker sätter nivån på korta räntor för att kontrollera den ekonomiska tillväxten i världen. Normalt så innebär en låg ränta att ekonomin befinner sig i en lågkonjunktur och vice versa.

Det är inte fallet i dag eftersom allt fler länder, däribland Sverige, har ett högt resursutnyttjande, alltså att produktionen ligger i det övre laget av vad som är praktiskt möjligt hos företagen.

När vi befinner oss i en högkonjunktur brukar lönerna öka, vilket leder till att efterfrågan och därmed priserna ökar och vi får inflation. Det som dock utmärker sig i denna högkonjunktur är att inflationen har uteblivit, lönerna och priserna har alltså inte ökat på det viset man har förväntat sig. Detta har lett till att centralbankerna fortsatt att stimulera ekonomin med båda låga räntor och andra, mer okonventionella åtgärder, så som köp av statspapper och andra tillgångar.

Efter finanskrisen 2008 har världens centralbanker varit mer fokuserade på riskerna med att man ska få deflation, en allmän prisnedgång, det vill säga motsatsen till inflation. En risk med deflation är att förväntningar om sjunkande priser skulle få hushållen att avvakta med konsumtion. Om efterfrågan avtar får företagen svårare att sälja sina produkter och tjänster och ekonomin stannar upp.

LÄS MER: Så blir du vinnare – trots en stökig börs

Om en deflation fortgår kan det leda till att företagen får börja sänka sina anställdas löner och i värsta fall till och med avskeda personal, vilket sätter ytterligare press nedåt på hushållens konsumtion. Hur stor riskerna för ett sådant scenario i praktiken är kan diskuteras. Men åtminstone under krisens början påverkades centralbankernas agerande uppenbarligen av erfarenheterna från deflationsproblemen i Japan efter 90-talskrisen och 30-talsdepressionen

– Sedan kan man fråga sig ifall vi har uppnått ett nytt normalläge där räntorna, alldeles oavsett svängningar i konjunkturen, faktiskt är lägre än vad de varit historiskt, fortsätter Elisabet Kopelman.

Centralbankernas utgångspunkt är att de ska kunna reglera vad som är en normal räntenivå genom att titta på sambandet mellan arbetslöshet och inflation/löner, ett samband som man nu har börjat ifrågasätta. I USA ser vi nu att de höjer räntorna, man antar att de gamla sambanden håller och man har sett att lönerna har börjat ta fart. Men Riksbanken har valt att låta den historiskt låga räntan ligga kvar. Riksbankschefen Stefan Ingves menar att Sverige behöver ha en expansiv penningpolitik för att kunna ligga kvar runt inflationsmålet på 2 procent även i fortsättningen.

Så påverkas börsen av räntan

När räntan är låg påverkas börsen indirekt på flera sätt. När det blir billigare att låna kan hushållen öka sin konsumtion. Detta resulterar i att företag säljer mer och därmed ökar sin omsättning. Detta påverkar inte bara företag som säljer mot slutkonsumenten utan konsumentens köpbeslut rör sig upp för hela produktionskedjan. Räntehöjningar påverkar även bolagen på ett annat vis genom att det blir billigare för dem att finansiera investeringar.

LÄS OCKSÅ: Pensionsmålet som ger dig guldkant

Lägre ränta än i omvärlden kan också sätta tryck ned på växelkursen vilket stimulerar exporten. Allt detta fungerar tvärtom när räntan går upp, vilket kan skapa hot för bolagens intjäning och därmed deras aktiepris. Men så länge som bolagen möts av en högre efterfrågan så bör en ränteuppgång inte påverka företagens verksamhet alltför mycket. Tittar man historiskt till börsen när en centralbank höjer räntan kan det bli lite skakigt och volatilt, men det brukar inte ha så stor påverkan. Så länge som höjningarna görs mot en bakgrund av en stark konjunktur så brukar räntehöjningarna inte ha så stor påverkan på aktiekurserna.

Bör man vara rädd för höjda räntor?

Man bör inte vara rädd för att räntorna ska gå upp, det är en signal att ekonomin är stark och det är därmed en naturlig del av ekonomins vågor. En positiv aspekt är att fenomenet TINA försvinner. TINA, ”there is no alternative”, innebär att det inte finns något alternativ till aktiemarknaden om man vill ha avkastning på sitt kapital, och de låga räntor har gjort det mindre attraktivt att äga obligationer eller ha pengarna på sparkontot.

– En sådan utveckling är positiv för de förvaltare som måste ha en viss del av portföljen i räntebärande instrument, exempelvis stora pensionsbolag som inte får ta stora risker. Så på det viset vore det positivt med ett lite högre ränteläge, säger Elisabet Kopelman.

LÄS OCKSÅ: Analytikerrådet – avvakta med spelbolaget

En situation där räntorna går upp kan leda till att aktiemarknaden visar på svaghet då kapital flödar ut från aktiemarknaden och in i räntemarknaden. Tillika om det blir dyrare att låna till följd av en ränteuppgång så kommer belåningen på börsen att minska, vilket i sin tur leder till att kapital flödar ut från börsen. Dock gäller detta under ceteris paribus, allt annat lika. Flera externa faktorer spelar roll vilket gör att det sällan blir som man har tänkt sig, tittar man på korrelationen mellan aktier och ränteförändringar så är den oklar, man kan alltså inte dra några definitiva slutsatser kring hur börsen kommer utvecklas till följd av förändringar i räntan.

– En slutsats är ändå att man inte ska förvänta sig att avkastningen på aktier kommer att vara lika hög som den varit de senaste åren. Vi har haft den bästa av världar för aktiemarknaden, alltså ett läge där centralbankerna eldar på, det finns stora mängder kapital som letar efter avkastning och man har snabb tillväxt.

Nu går vi in i en ny fas där vi fortfarande har stark tillväxt men där räntorna kommer att gå upp. Det kommer bli lite mer utmanade och vi får kanske se att det skakar till lite på världens börser, som vi såg i början av året.

LÄS OCKSÅ: ”Någon får betala”: Anders Elgemyr om upprustningen av miljonprogrammen

Vad händer om vi går in i en ny lågkonjunktur?

– Skulle det vara så att vi går in i en lågkonjunktur i närtid kan man ställa sig frågande till hur en sådan skulle hanteras nu när vi har så pass låga räntor, i ett sådant scenario vill centralbankerna gärna ha ett par procentenheters marginal, säger Elisabet Kopelman.

Som det ser ut träder vi in i nästa lågkonjunktur med historiskt låga räntor, vilket lämnar två alternativ till hur länder ska kunna hantera en svagare ekonomi. Det ena är att använda sig av en ännu mer expansiv penningpolitik, alternativt att ländernas regeringar använder sig av en expansiv finanspolitik. Ska man använda penningpolitik kan man göra ännu mer så kallade kvantitativa lättnader, dvs fortsätta att köpa obligationer och andra tillgångar i stor skala, men dessa kommer troligtvis inte vara lika kraftfulla som de var i början. Det är ganska tomt i den penningpolitiska verktygslådan, så man kan fråga sig ifall man kan använda finanspolitiken för att förebygga en djup lågkonjunktur. I Sverige har vi en väldigt låg statsskuld och därmed större utrymme än många andra länder. I USA eldar man på med finanspolitiken nu, Donald Trump har gjort en stor skattesänkning och ökar landets budgetunderskott vilket gör att de kan tänkas ha ett ännu mindre utrymme vid nästa lågkonjunktur.

Zino Riccuiti

Texten är även publicerad i Stock Magazine nummer 2, som ges ut av Unga Aktiesparare.